Man skulle ju kunna tro att man pausar ett projekt som mitt om 100 kvm odlingsyta för självförsörjning för att det snart kommer en liten människa in i våra liv som behöver omsorg, men så är icke fallet! Vi har nämligen bestämt oss för att flytta! Så mycket tid, pengar och energi vi lagt ner på både renovering och trädgården (inklusive en inte alls billig jordkällare) så kan man ju tro att vi är spritt språngande galna, och det är vi nog!
Varför vill vi flytta? Jo, för att vi tröttnat på att bo i stan. Vi har ett jättefint hus och ett väldigt fint läge, men tomten är en hörntomt så mina kaosprojekt har svårt att få plats och samtidigt hålla mig tillräckligt långt ifrån gatorna så att kommunen håller sig nöjd. Tomten är kuperad vilket gör att varje ny odlingsbädd sätter krav på kreativitet och hönsen har inte alls så stor plats som jag skulle vilja kunna ge dem, något man märker på att de blir rastlösa och bråkar med varandra. Kort och gott så har jag växt ur vår tomt på 740 kvadratmeter och har turen att ha en väldigt förstående make. Vår plan är att sälja våren 2022 och vart exakt vi tar vägen vet vi inte ännu, men någonstans på relativt rimligt pendlingsavstånd till Göteborg, eftersom ingen av oss är sugna på att byta arbetsplats.
Så vad händer hemma hos oss just nu då? Jo, mina väldigt snälla föräldrar kommer upp med jämna mellanrum och hjälper oss att helt enkelt återställa trädgården till en villaträdgård istället för en kaosträdgård. Tydligen säljer inte ”kaosartad självhushållningsträdgård” lika bra, av någon mysko anledning… Så vi jämnar mina bäddar med marken och sår gräs. Ja, det gör ont i mig. Men, vi har såklart kvar växthuset, och bäddarna bredvid altanen, och altanen lär drunkna i krukor i år. Idag har vi haft en ljuvlig dag i solen och eftersom jag är för tjock för att göra någon nytta har min käre man hjälpt mig städa upp bäddar inför våren. Jag har också suttit en hel kväll och lekt med en 7 dagars – trial av ett planeringsprogram för odlingar, ni hittar det här om ni också vill testa.
Så i år blir ett nytt projekt. I år ska vi se hur mycket mat man får ut på ca 17 kvadratmeter. Altanen är lite härligt kaosartad på den här bilden, vi ska köra lite gamla plastmöbler till tippen, därav kaoset. men här får ni en bild av ytan jag har att arbeta med utomhus.
Fick scrolla två år tillbaka i fotoalbumet för att hitta en bild på växthuset där man får en hyfsad uppfattning om hur det ser ut. Idag är det plattor på hela golvet, och det finns en djup hylla längst ner också. Växthuset tillsammans med alla krukor jag planerat för altanen och utomhuslådorna utgör någonstans mellan 15 och 20 kvadratmeter odlingsyta. Det ska bli spännande att se hur mycket mat det blir!Här ser ni skissen för odlingsytorna i år som jag gjort via hemsidan jag länkade ovan. Den sidan är inställd på ett visst radavstånd för varje sorts planta, och jag följer som bekant aldrig sånna regler, på gott och på ont. Till vänster syns växthuset. För att göra det lite enklare i bebistider har jag valt tre sorters tomat. En pastatomat (Amish paste) en ”vanlig” tomat (Ace 55 VF) och en körsbärstomat i krukstorlek (Wilma). Jag har också två sorters chili och två sorters paprika som ska ut i växthuset. Lite gurka ska också få samsas där inne i värmen. Just nu är det sått spenat i växthusets vänstra bäddar och imorgon kommer jag att så lite sockerärtor och rädisor. Även om sockerärtorna inte är klara när jag ska plantera ut så är ju plantorna som ska ut inte så stora än, så de kan samsas.
I mitten syns bäddarna bredvid altanen. I fyrkantslådan växer jordärtskocka, Bredvid den ska kronärtskockan planteras ut, men den är frostkänslig så där får det bo bondbönor så länge. Sedan följer gul och röd lök, här kommer sallat att husera tills frosten passerat. Där broccolin så småningom ska stå huserar spenat tills vidare, brysselkålen ska flytta ut från växthuset om jag inte råkat torka ihjäl den. Morötterna sår jag imorgon och på änden står två växtstöd där jag sått högväxande sockerärtor. På andra sidan är det högväxande sockerärtor följt av lågväxande märgärtor. Därefter mer bondbönor, borlottibönor som för tillfället är låga sockerärtor och sedan rödbetor.
Till höger i bild är altanen, där står en stor kruka som ska husera sommarsquash till min makes förfäran. Fyra krukor tidig potatis, en lång odlingslåda med jordgubbar, några kruktomater på matbordet, låga gröna bönor i odlingslådan på ben och en sjuhelsikes massa krukor med potatis längs altanräcket.
Och som om det här inte skulle vara nog så planerar jag redan när jag ska göra andra och tredje sådd i sommar, för att verkligen maximera skörden.
Så, helt plötsligt blev 100 kvm- projektet ett, tja, 20 kvm- projekt? Men minst lika spännande det! Kommer såklart att väga skörden och följa upp här. Och när vi väl hittat någonstans vi vill bo, då kan ni räkna med att det kommer att explodera i projekt. Som jag längtar!
Vill du följa våra vardagliga påhitt? Du hittar oss på Instagram under användarnamnet @litengulpaprika.se, på facebook som Liten gul paprika – självhushållning på 100 kvm. Du kan också slå på aviseringar för nya blogginlägg genom att prenumerera på dessa, det gör du genom att trycka på knappen ”följ” längst ner i högerspalten.
Jag gillar att testa gränserna för vad som går att göra i en villaträdgård. och som Jess på Roots and Refuge säger ”Turn your waiting room into a classroom”. Det vill säga, lär dig, testa och öva i väntan på den där stora tomten på landet. Jag vill ha bin i framtiden, men vår tomt nu är inte riktigt lämpad för det, så därför läser jag på om biodling och lär mig baka med honung. På samma sätt vill jag lära mig skapa egna fibrer till garn och tyg. Vi kommer nog aldrig äga några får för det här syftet, men jag vill hålla angorakaniner, odla bomull och odla lin. Så, i år lär vi oss precis det hemma hos oss!
Angorakanin Vi har två kaniner just nu, men jag skulle inte vilja påstå att de gör så mycket nytta, förutom att de är söta, driver oss till vansinne när de är uttråkade och producerar gödsel till trädgården. När vi flyttat ut på landet vill jag hålla Angorakaniner för ullens skull. En kanin ger ull motsvarande ungefär en vuxentröja per år. Hur förbereder jag mig på detta då? Förutom att jag vet vad kaniner behöver eftersom jag haft Torsten i fyra år, så läser jag på om vad angorakaniner behöver specifikt som skiljer dem från andra kaniner. Jag har också beställt hem ull från Hallagårdens djurpark som har angorakaniner. Tre färger. Så jag övar på att spinna ullen till garn och sedan kommer jag att teststicka av det. Det är ju rätt dumt att investera tid och pengar i angorakaniner om man inte gillar materialet.
Än så länge kan jag konstatera att det är lättspunnet eftersom fibrerna är så långa, men det sitter också fast ull på varenda klädesplagg jag haft på mig de senaste dagarna. Det är också otroligt mjukt och det kanske är min teknik när jag spinner, men jag upplever att det blir ett lite ”fluffigt” garn.
Bomull När jag flyttade hemifrån som 20-åring odlade jag faktiskt bomull i köksfönstret och fick fina plantor och därefter bomull. På den tiden hade jag inte lärt mig spinna garn än och orkade inte lära mig heller så de stackars plantorna hamnade i soptunnan. Mitt minne är att det var förvånansvärt lätt. Efter mycket letande (det är slut typ överallt) hittade jag två sorters frö och roligt nog levererades de i sin bomull! vilket gör att jag nu har jättesmå bitar bomull att testspinna av i väntan på att plantorna producerar. Det som är lite extra kul är att när du skördar bomullen skördar du samtidigt fröna, så lyckas du med skörden lyckas du per automatik med nästa års frön. Dessa kommer få växa i kruka inomhus, eventuellt i växthuset under sommaren. Det går i kruka, men har man plats i ett riktigt varmt växthus blir bomull gärna stora buskar. jag är nöjd med en liten skörd i kruka att spinna av i höst och öva på. När vi flyttat en dag vill jag ha många plantor!
Lin Det finns ett jättekul projekt som heter 1 kvm lin som man kan anmäla sig till! Då får man frö hemskickat och information om hela processen från sådd till garn. Det finns också en facebookgrupp man kan gå med i. Jag hade en påse spånadslin hemma som jag kommer att så också, även om just den här påsen inte räcker till så mycket. I den här gruppen är det bland annat en kvinna som vävt en remsa på 13 cm bredd och 3 meter lång av sin enda kvadratmeter lin. Det är supercoolt! Lin är lite som bomull i att fröna blir en automatisk biprodukt av skörden. och linets frön kan man äta! eller spara till nästa år och så ännu mera lin. Om ni är sugna på att anmäla er hittar ni mer information här: https://hemslojden.org/fa-kunskap/1-kvm-lin/ längst ner på den sidan hittar ni en länk till anmälan beroende på var ni bor i landet.
Skammens spinnrock Jag stod två år i kö för att kunna beställa den här jättefina, handgjorda spinnrocken. Vill inte ens erkänna hur mycket den kostade efter att frakt och tull från USA var betalt och klart. Den som är vaken ser att den är rätt dammig. Det är för att jag aldrig gjorde någon större insats att lära mig att använda den. Jag hade fullt upp ändå med huset och alla jobb. Men ska jag producera fiber behöver jag kunna processa dem lite snabbare än på en liten slända, så mitt vinterprojekt 2021 kommer bli att tvångslära mig att använda den här skönheten. Håll tummarna för att jag lyckas och att den inte åker ut genom fönstret!
Har ni några lite extra tokiga projekt igång i era trädgårdar i år? Vad skulle ni göra om ni hade all plats i världen (och tid) till att odla och göra saker själv från grunden?
Vill du följa våra vardagliga påhitt? Du hittar oss på Instagram under användarnamnet @litengulpaprika.se, på facebook som Liten gul paprika – självhushållning på 100 kvm. Du kan också slå på aviseringar för nya blogginlägg genom att prenumerera på dessa, det gör du genom att trycka på knappen ”följ” längst ner i högerspalten.
I en av Facebookgrupperna om odling som jag är med i dök det upp en fråga om självhushållning. Personen undrade hur många man var i hushållet och hur mycket man sår och planterar för att nå självhushållning. Den som läst min blogg tidigare vet att jag har en utmaning igång med mig själv för att motbevisa SLU (se mer i fliken ”om oss”) och bli självhushållande på 100 kvadratmeter. Gruppmedlemmens fråga triggade igång en lust att skriva om odlandet som graviditet och renovering satt stopp för sen i somras. Jag lovade att skriva ihop litegrann om hur vi gör och vad vi är självhushållande på, så det kommer här. För att inte det här blogginlägget ska bli en bok kommer jag skriva kortfattat om varje gröda. Sedan kommer det en fortsatt serie de kommande dagarna med mer detaljerade inlägg för varje gröda. Hoppas att det ska vara givande för er!
För att få lite referens så är vi två vuxna (och snart en bebis) och odlar på en löjligt lerig villatomt i Västra Götaland, zon 3. Vissa delar av tomten skulle kunna bedömas som zon 2 eventuellt.
Vitlöken det året jag trodde att jag skulle behöva 4 hela pallkragar vitlök…
Vitlök: Yta: 2 kvm Gödsel: 2 pallkragar på höjden, fylls i princip hela vägen upp med hästgödsel och trädgårdsskräp. Toppas med en säck köpejord. Har räckt två säsonger utan problem. Vattnar mycket! Samplantering/serieordling: Sätter 9 sättlökar (antal klyftor varierar beroende på sort). Då jag sätter så tätt samplanteras inget. Dock sår jag en andra gröda efter skörd. Skörd: I mitten på juli. Efterföljs av en snabbväxande gröda. Skördar cirka 110 rejäla vitlökar på 2 kvm.
tidig spenatsådd
Spenat: Yta: ca 10 kvm Gödsel: inget särskilt extra gödsel än det som redan finns på platsen Samplantering/serieodling: Spenat sår jag redan i februari, använder platser som sedan ska vara hem för lite känsligare plantor under sommaren. Sår också i slutet på sommaren när annat är slutskördat. Skulle alltså kunna skriva 0 på yta egentligen. Skörd: 11 kg/ca 10 kvm. Exakta mått är svåra då det sås lite här och var. Sår alltid i växthuset på hösten, hinner få fina blad innan vintern, låter dessa stå och skördar färska, gröna blad under tödagar på vinterhalvåret då bladen tinar.
Tomat på eftermognad i köket
Tomat: Yta: ca 6 kvm i växthus. Gödsel: Gräver ner bokashi eller kogödsel på säck innan plantering. Lådorna är sedan tidigare preppade med trädgårdsavfall och häst eller kogödsel. Vattnar med guldvatten ett par gånger under sommaren, runt plantorna, eller rafsar ner en näve eller två pelleterat grönsaksgödsel från Algomin. Samplantering/Serieodling: Sår ungefär 50 plantor i början på mars, inomhus. Planterar kaxigt ut dessa med väv över i mitten/slutet på april efter spenatskörden. Har stenkoll på frostnätter. Har oftast en rad paprika eller kryddor framför en rad tomat. Planterar alldeles för tätt, får beskära mycket. Tomaten följs av spenat och annat bladgrönt på hösten. Skörd: skördade sommaren 2019 84 kg tomat i växthuset. Sommaren 2020 tog renoveringen så mycket energi att jag inte hann med, mycket tomat gick till spillo. Skördade ändå närmre 50 kg tomater.
Det går ingen nöd på inläggninsgurkan hemma hos oss
Gurka: Yta: knappt 1 kvm i växthus
Gödsel: samma grundgödsling som tomaterna Samplantering/Serieodling: använder oftast platsen till högväxande sockerärtor innan gurkan planteras ut, så jag slipper flytta stödet. Efterföljs av snabbväxande gröda. Ofta har jag fler gurkplantor redo att ta över när de gamla börjar se trötta ut. Är ofta för lat för att samplantera gurkan. Skörd: Under värsta perioden skördar vi gurka varje dag. Har 8 plantor i en 120*60 cm pallkrage. Odlar en sort för att minimera risken för missbildade gurkor. Lägger in mängder. Har ingen siffra på hur många kg det blir, men det blir mycket!
När squashen försöker ta över trädgården
Squash: Yta: 1 kvm Gödsel: aldrig gödslat något särskilt för just squash Samplantering/serieodling: Squashen tar upp så stor plats att det inte är lönt att samplantera. 2 plantor tog hela lådan. Squash växer fort, använder ofta ytan innan till spenat och efter till någon annan snabbväxande gröda. Skörd: Squash är egentligen en rätt galen växt. När den etablerat sig och är nöjd blir man nästan attackerad av frukter. Vi fick så mycket squash sommaren 2018 att min man vägrade squash 2019 och var väldigt skeptisk 2020. Skördas innan de blir alldeles för stora, då blir de träiga. Har ingen viktenhet här, det är lätt omöjligt att hinna väga i den takten som plantan producerar, men det blir måååånga kilo.
gallringsmorötterna är nästan godare än storskörden!
Morot: Yta: ca 4 kvm Gödsel: grundgödsling, bäddarna uppbyggda på hästgödsel och trädgårdsavfall, toppade med påsjord. Samplantering/Serieodling: jag sår väldigt tätt, och gallrar genom att skörda under sommaren. Så det får inte plats något annat mellan. Sår tidigt på våren och låter dem växa upp i lugn och ro. Slutskördar på vissa platser men mycket står kvar över vintern för skörd, så det är nog en av väldigt få grödor som inte serieodlas. Skörd: brukar snitta ungefär 12 kg/kvm ett bra år.
Kan man ha för mycket jordgubbar?
Jordgubbar: Yta: ca 5 kvm Gödsel: det jag har tillgängligt, gödslar på hösten. Samplantering/Serieodling: nej, jag låter mina plantor härja vilt med utlöpare, så det får inte plats något annat. Skörd: vi är inte helt självförsörjande på jordgubbar ännu. Tillsammans med rabarber fick vi till ett ganska så rejält lager saft och sylt (som är slut nu) och vi kunde äta färska jordgubbar hela sommaren utan att köpa, men jag skulle vilja ha bra mycket mer än vi har nu. Men vi slipper definitivt köpa dyra midsommarjordgubbar.
Den stackars misshandlade rabarberplantan som fortsätter ge skörd fast vi inte förtjänar det egentligen!
Rabarber: yta: ca 1 kvm Gödsel: ger tillbaka bladen till plantan Samplantering/serieodling: nä, om man inte räknar jordgubbarna som självsår sig där. Skörd: Vår rabarberplanta har varit lite misshandlad på grund av grävmaskiner och renoveringar. Den låg till och med begravd under ett berg med virke en längre tid. Men den tar sig ändå! Hade önskat en rejäl rabarberrabatt, men ger helt ok. Är inte självförsörjande, men räcker till saft och sylt som räcker för oss fram till årsskiftet ungefär.
Rådjuret lyckas inte ta alla rödbetor i alla fall, man får glädjas åt det lilla!
Rödbeta: Yta: ca 5 kvm Gödsel: det som redan finns på platsen Samplantering/serieodling: använder rödbeta som efterföljande gröda efter ”tyngre” växter som t.ex. kål eller lök. Förodlar i brätte och planterar ut för snabbare skörd. Skörd: lite oklart, eftersom jag har en pågående kamp med vårt lokala rådjur om rödbetorna. Den lådan jag lyckades skydda fick jag dock 2 kg i innan rådjuret kapade blasten och tillväxten avstannade i de små som stod kvar. Så åtminstone 2 kg/kvm. Troligtvis mer. Petar ofta ner dem mellan andra plantor också där de får plats. Sår i kluster för större skörd. Det går ingen nöd på vår hylla med inlagda rödbetor i alla fall, men hade varit trevligt att ha tillräckligt för att kunna spara och ugnsbaka också.
Sockerärt: Yta: ca 5 kvm Gödsel: inget särskilt, lite dålig på att gödsla upp inför baljväxter, men har rätt bra grundgödsling i lådorna. Samplantering/serieodling: Samplanterade med broccoli ett år, gick finfint. Buskvarianterna petar jag ner lite här och var där de får plats mellan större plantor. Använder som snabbväxande serieodlingsgröda. Sår ofta i början på mars inne i pluggar och ställer ut i växthuset när de blivit ca en dm. Skörd: ca 1 kg/kvm. Men lite svårt att beräkna när man trycker ner plantorna lite här och där. Sår i omgångar hela sommaren. Nästan självförsörjande, tar slut vid årsskiftet i frysen, men lätt avhjälpt genom att skärpa mig på att så nya plantor att sätta ut när det blir tomt på växtplatserna. Platsbrist är inte problemet trots att vi aldrig kommit upp i mer än 50 kvm odlingsbar mark.
man kommer långt med en planta eller två!
Chili: Yta: inte ens en halv kvm, ofta i krukor Gödsel: Det jag har tillgängligt, gödslar svagt men ofta under säsongen Samplantering/serieodling: Gjorde misstaget att fylla 2 stora pallkragar med chiliplantor i växthuset 2018. Den chilin är fortfarande inte slut. Odlar därför numera väldigt få plantor, i kruka så de lätt kan ställas in i köksfönstret om temperaturen dippar. Och jag brukar inte samodla i kruka, även om man såklart kan så sallat eller något annat under chilin om krukan är tillräckligt stor. Jag är helt enkelt för lat för det. Skörd: beroende på sort, sjukt stor skörd. Vill man bli självförsörjande på en grönsak idag, så tipsar jag om chili. Det kan till och med den som bor i lägenhet lätt bli självförsörjande på i ett köksfönster.
Paprikaplantor på uppstart i växthuset. slutet på april
Paprika: Yta: otroligt oklar, i krukor på hylla i växthuset och framför tomat Gödsel: grundgödsling och svag gödsling kontinuerligt under säsongen. Ofta lakvatten eller liknande. Samplantering/serieodling: samplanterar med tomat med varierad framgång. Skörd: Alldeles för liten, räcker till färskt under sommaren, har torkat de som vi inte hann använda då. Fryst in några påsar. Paprika är i mitt tycke sisådär att spara, godast färsk. Men hade ändå velat ha mer.
Här är sprouting broccoli samplanterat i ett milt virrvarr med sockerärtor, mangold och rödbetor.
Broccoli: Yta: ca 5 kvm Gödsel: rejäl grundgödsling med trädgårdsavfall och kogödsel. Samplantering/serieodling: ja, med sockerärtor. Spenat före, men sorten jag odlar fortsätter ge skörd långt in på hösten, så ofta ingen efterföljande gröda, dock kan jag så spenat eller sallat runt dem på hösten. Skörd: Jag odlar bara sprouting broccoli, jag har inte tålamod att vänta på de stora huvudena och gillar att sprouting fortsätter ge massor av små huvuden, perfekta portioner, under lång tid. Kräver dock att man är där och tittar till och skördar ofta, annars börjar de blomma istället. Har skördat från de plantorna i december. Jag föredrar lila sorter, dels för att de tydligen ska vara nyttigare, men också för att de är lättare att se i bladverken. Man ska heller inte förkasta stjälkar och blad! De kan användas till massor! Kommer mer info i broccoli-inlägget här lite längre fram.
Lökskörden från en pallkrage ligger på tork
Gul och röd lök: Yta: 1 kvm Gödsel: rafsar ner en näve pelleterat grönsaksgödsel med jämna mellanrum. Vattnar massor. Samplantering/serieodling: Jag sätter min lök löjligt tätt. I kluster. Sedan skördar jag som gallring. Så inget annat får plats. Kan dock föregås av och efterföljas av snabbväxande grödor. Skörd: 5 kg/kvm ett dåligt år. Ett bra år mycket mer än så, men har ingen vikt från 2020 tyvärr. Nu är vi inga gigantiska lökkonsumenter, men så här i början på mars har vi fortfarande kvar en hel del.
Jordärtskockssoppa på nyårsafton. med ostflarn. Lyx!
Jordärtskocka: yta: 0,64 kvm Gödsel: tittar inte ens på jordärtskockorna fören det är dags för skörd. Klipper bara ner de döda stänglarna på våren. Samplantering/serieodling: Nej, vill inte riskera att råka flytta en planta och få med en liten bit jordärtskocka och sprida dem. De är ett ogräs! Ett gott ogräs. Skörd: Vi skördar tidigast efter första frosten. Då är de som godast. Vi är inga storkonsumenter av jordärtskocka, så den här ytan räcker bra för oss. Räcker till kanske 5-6 soppmiddagar för två eller något i den stilen.
Sallat hamnar lite här och var i trädgården. här växer ruccola i en blomlåda på trappen.
Sallat: Yta: oklar Gödsel: inget speciellt Samplantering/serieodling: används som ”stick emellan”- planta. Dvs. hamnar där det finns plats. I krukor, mellan andra växter, ja lite överallt. Vi är inte självförsörjande på sallat eftersom jag är för lat för att hålla den vattnad så den inte blir besk. Men det hade varit lätt att bli det. Skörd: ingen aning, aldrig vägt, äter mest på vår och höst då den är lättare att sköta.
Mynta i vinterkläder
Kryddor: Yta: ca 2 kvm Gödsel: inget särskilt Samplantering/serieodling: Vi har mycket perenna kryddor framförallt, oregano, mynta, salvia, gräslök och timjan. Gräslök och salvia bor i en pallkrage tillsammans. Timjan, mynta och oregano bor i en sluttning i trädgården. Sammantryckt tar de nog 2-3 kvm. Skörd: en klippning på gräslöken (gör flera per säsong) ger ca 200 gram. Eller 12 hyfsade paket till frysen. Resten finns i överflöd.
älskar haricot verts! en vacker dag ska jag ha tålamod med de högväxande sorterna så jag får större skörd.
Haricot verts: Yta: 0,64 kvm Gödsel: inget särskilt Samplantering/serieodling: nej, sår för tätt. Sår dock flera omgångar på samma plats. Skörd: ca 1,5 kg/kvm. Men siffran hade varit högre om jag hade orkat så högväxande sorter och skydda dem mot rådjur, detta är busksorter som inte kräver stöd. Här kommer jag utöka rejält, en av mina favoriter att ha i frysen! Räcker inte långt alls.
Taaaninga små purjolöksplantor. Svårt att tro att de ska ge så mycket mat som de gör! Numera planterar jag ut dem i kluster med 3-4 st i varje för större skörd.
Purjolök: Yta: 2 kvm Gödsel: Rejäl grundgödsling, hästgödsel/trädgårdsavfall. Gödslar med pelleterat grönsaksgödsel under säsongen. Vattnar massor. Samplantering/serieodling: nej, sår i kluster så det blir för tätt. Ibland tillsammans med t.ex. spenat eller rädisor innan purjon blivit för stor. Kan ha en snabbväxande gröda innan sig, men aldrig efter. Låter purjon stå i landet hela året och skördar vid behov när det töat. Skörd: långt mer än vi behöver. Kanske 5 kg/kvm om jag skulle uppskatta?
Mangold i en karaff för att den inte skulle sloka innan jag hann ta hand om den.
Mangold: Yta: väldigt oklar Gödsel: det som redan finns på platsen Samplantering/serieodling: sår Mangold i pluggar och sätter ut där det blir tomt. Perfekt snabbväxande utfyllnadsgröda. Skörd: Har inte gått någon nöd på oss hittills i alla fall, men kan inte bedöma kg/kvm eftersom den aldrig har en egen dedikerad plats.
Vallmon snart skördeklar!
Vallmo: Yta: vet ej, slänger ut en påse frön på våren Gödsel: ingen särskild Samplantering/serieodling: sår lite hipp som happ tillsammans med annat, ibland får en morot eller två flytta på sig för att en vallmo växer upp. Skörd: på en fröpåse skulle jag uppskatta att jag skördade ungefär 3 dl frön att använda i matlagning. Räcker fint om man bara har det uppepå frallor och ibland i kaka.
Potatisplanta i ikeas 10 kronors soptunna.
Potatis: Yta: hinkar och självsådda potatisar. Oftast får jag störst potatisar och bäst skörd på plantor som dyker upp av sig själv på grund av en kvarglömd potatis från förra året. Hade 40 ikea-soptunnor med potatis på altanen ett år. Gödsel: inget särskilt, potatis är inte så krävande på den fronten. Samplantering/serieodling: i pallkragar så kan de ha en snabbväxande gröda före och efter och i tidigt stadium samplanteras med t.ex. sockerärtor, men när de blivit stora får de vara ifred. I hinkar samplanterar och serieodlar jag inte. Skörd: brukar få ut ca ett kg per 10-literskruka. Övervintrade plantor i pallkragar kan ge mååååånga kilo.
Sådär, en kort sammanfattning av de grödor vi har mest av. Kom nu ihåg att det är så här vi odlar, och vår konsumtion, det är ingen regel eller så. Finns inga rätt eller fel i hur mycket man ska odla och hur mycket man ska äta. Gör det som är bra för er familj. Det kommer mer info om varje enskild gröda de kommande dagarna och veckorna. Prenumerera gärna genom att fylla i din mailadress här till höger om du inte vill missa dem!
Vill du följa våra vardagliga påhitt? Du hittar oss på Instagram under användarnamnet @litengulpaprika.se, på facebook som Liten gul paprika – självhushållning på 100 kvm. Du kan också slå på aviseringar för nya blogginlägg genom att prenumerera på dessa, det gör du genom att trycka på knappen ”följ” längst ner i högerspalten.
Jag har funderat lite på det där med högtider. Vi firar allt möjligt i Sverige. Jul, påsk, valborgsmässoafton, midsommar… kanelbullens dag och en massa annat. En del har religiöst ursprung, en del är traditioner man knappt minns varför och en del är ekonomiska högtider för att sälja mer kanelbullar. (missförstå mig rätt, kanelbullens dag och jag är bästa kompisar) Högtider är ett sätt att fira, vad det än må vara och många av våra högtider kan spåras tillbaka till bondesamhället. Julen infaller till exempel precis när dagarna sakta börjar bli längre igen, påsken firar in våren och midsommaren firar in sommaren. Så med det sagt tycker jag att det är dags för en helt egen högtidskalender för oss odlare. Här kommer mina förslag på datum vi som odlare borde fira och uppmärksamma, och det bästa är att två av dem är väldigt snart! Har du några datum du tycker att jag missat som borde vara med? Släng en kommentar så uppdaterar jag! Om nya bakverk kan få egna dagar varje år så kan minsann vi odlare lägga anspråk på några också.
Vårdagjämningen: Infaller år 2020 den 20 mars. Då dag och natt är lika långa. Det är nu energin återvänder på riktigt i odlarkroppen och vi förvånas över ljuset när vi stiger upp på morgonen. Vi ser framför oss hur vi nu har ett halvår av långa trädgårdsdagar att njuta av. Firas förslagsvis med ett glas vin mitt i odlingen. Eller ett extravagant fröinköp. Eller kanske ett vårskrik a la Ronja Rövardotter.
Sommartid kommer åter: Infaller år 2020 den 29 mars. Hur länge till vi får behålla vår sommartid är dock tveksamt. Till 2021 ska EU ha fattat beslut i frågan. För att ge sommarkänslan ytterligare en skjuts i rätt riktning får vi en timme mer dagsljus redan 9 dagar efter vårdagjämningen. Sommartiden är för Vårdagjämningen vad nyårsafton är för julafton. En extra fest efter den stora festen, full av förväntan och förhoppningar. Fira genom att trotsa alla odlingsregler och så något som inte borde överleva 29 mars, bygg en mysko odlingslåda eller förså 40 tomater extra som du inte har någon aning om var de ska få plats, bara för att du har lust.
Sommarsolståndet: Infaller år 2020 den 20 juni. Nu är dagen som allra längst, vi har alltså så mycket som som vi bara kan få på ett dygn denna dag. För den som festat till det rejält på midsommarafton kvällen innan kanske detta firande blir av mer somber karaktär. Bästa sätt att njuta dagen: Spendera den utomhus! Ösregnar det? Välkommen till svensk sommar! Köp ett paraply.
Höstdagjämningen: Infaller år 2020 den 22 september. Det här är en lite mer dyster högtid. Nu är vi på väg in i mörkare tider igen. Dag och natt är lika långa men det är inte längre för att vi väntar på ljuset, utan vi förbereder oss för de mörka, kalla månaderna. Firas bäst genom att hedra de plantor som gett mat hela sommaren genom att vända ner dem i komposten, städa bort dött material och glädjas åt det som fortfarande växer.
Skördefest!: I det gamla bondesamhället firade man Mickelsmäss 29 september. Det var från början en katolsk tradition för att fira ärkeängeln Mikael, men sammanföll med när matförråden var som mest välfyllda. Mickelsmäss ska firas med överflöd av mat och dryck. Det var också efter Mickelsmäss man fick lov att börja tända ljus eftersom dagarna började bli mörka och korta. Bjud in nära och kära till storfest på sommarens överflöd!
Normaltid: För att bygga på känslan av mörker lite extra går vi nu tillbaka till normaltid. 25 oktober är det dags att ställa tillbaka klockan. De som är morgontrötta av oss blir glada av en timmes extra sömn just denna natt men kanske inte lika lyckliga över att det helt plötsligt är mörkt innan man hunnit hem från jobbet. Denna högtid firas bäst med varm dryck och lagom deppig musik. Nu är det hög tid att låta kroppen vila och faktiskt njuta av allt sommaren gav. (och återhämta sig från skördefesten) och kanske börja fnula lite på nya idéer inför nästa års galenskaper? Det här är tiden på året för reflektion och vila.
Vintersolståndet: Infaller år 2020 den 21 december. Nu firar vi att vi tagit oss igenom den allra mörkaste tiden på året och att dagarna sakta men säkert blir längre och ljusare igen! Skörda brysselkålen, gräv upp några fastfrusna morötter och plocka fram dina allra dyrbaraste burkar med inlagda sommarminnen. Det kan bara bli ljusare!
När man odlar sina egna grönsaker behöver man ibland bli lite kreativ i hur man använder dem. Det gör det ibland lite svårare att följa recept, men vågar man ta ut svängarna kan det ofta bli desto godare. I lördags öste regnet ner och ingen av oss ville åka och veckohandla. Ris hade vi hemma så det räckte så jag tog en djupdykning ner i frysen och blev så nöjd att jag vill dela med mig av receptet till er. Mat är av någon anledning väldigt vanskligt att fotografera så ni får tro mig när jag säger att det smakade mycket godare än det ser ut. Vi lagar alltid mycket mat i ett svep, så receptet är avsett för många. Men det går såklart bra att halvera receptet.
Chili sin carne med trädgårdens grönsaker ca 10 portioner
Ingredienser: 2 paket färdigkokta svarta bönor 2 paket färdigkokta vita bönor Ris efter smak och behag, vi kokte fullkornsris ca 1 liter krossade tomater (vi blandade i lite frysta halverade körsbärstomater också) 1 dl rödvinsvinäger (hade rött vin hemma så tog det istället denna gång) 2 msk honung 1 msk Tomatpulver (jag använder torkade malda skal av sommarens tomater, tomatpuré går troligtvis lika bra) kryddor: Timjan, Cayennepeppar, svartpeppar, salt, spiskummin, persilja 1 gul lök 4 vitlöksklyftor 2 stora paprikor två nävar Haricot verts (Squash skulle kunna göra sig fint här också) olivolja till stekning
Om du som jag kör på ris som tar 40 minuter så glöm för allt i världen inte bort att starta riset först!
Finhacka lök och vitlök. Fräs i lite olivolja i en stekpanna med höga kanter. Häll i paprika och haricot verts och eventuellt halverade körsbärstomater och fräs ett par minuter. Blanda honung, rödvinsvinäger,tomatpulver och kryddor i en shaker eller burk eller liknande och skaka tills det blandat sig. Häll i pannan och rör om väl. Häll över krossade tomater. Fyll på med svarta och vita bönor och låt puttra ca 10 minuter.
Det fina med den här rätten är att man kan justera den lite efter vad man har kvar efter sommarens odling. Nästa gång jag lagar den här rätten kommer en näve halverade sockerärtor åka med, eftersom jag just nu har ett överflöd av dessa i frysen. Go nuts med inspirationen helt enkelt!
och 2020 ska jag minsann odla bönorna själv också! Jag ska bara lista ut vilken sort ”svarta bönor” respektive ”vita bönor” är först…
Förra våren satte jag potatis i en gammal regnvattentunna jag borrat hål i. La i 20 cm jord och 4 potatisar och fyllde sedan på allt eftersom blasten växte med förhoppning om fina potatisar längs hela blasten. Vi kan väl säga att tömma den tunnan var ett jobbigt projekt och resultatet ser ni här.
Japp, det här är alltså hela skörden på en väldigt stor tunna jord. Jag tror jag fick lika mycket i mina tioliters soptunnor från Ikea om jag ska vara ärlig. Jag tror att jag vet vad som hände:
Microklimatet i tunnan var skräp. Jag fick vattna väldigt mycket och tunnan blev konstant varm.
Det resulterade i torka i tunnan, och bladmassan som tillslut stack upp över kanten var inte mycket att hurra för.
Jag läste på något annat hörn av internet att potatis bara kan bilda knölar ett par decimeter ner på stammen. Vilket skulle göra projektet meningslöst.
Men! Jag har inte gett upp än! Jag har en mindre tunna (70 liter istället för 220) som jag ska testa med till våren. och den här bjässen till ”kruka” då? Den ska istället få husera några av sambons favorittomater, nämligen ”Hundereds and thousands”. En form av vinbärstomat i ampelmodell som till och med jag som inte tycker om färska tomater tycker om. Jag har hört att de gärna tar över en sån här tunna så jag planerar att sätta tre plantor och hoppas på att inte kunna se tunnan för alla tomater till sommaren!
Sånna här experiment är viktiga för mig. Om man inte testar, leker och experimenterar med sin trädgård och sitt odlande så lär man sig inte. Då blir odlandet bara monotont och tråkigt och tillslut ett ”måste”.
Har du några misslyckade trädgårdsexperiment att dela med dig av? Eller kanske rent av några väldigt lyckade som jag borde prova? Lämna gärna en kommentar.
Hösten blev ganska så tuff för oss. Jag hade precis börjat på nytt jobb, husrenoveringen slog i en växel till och på det började jag hosta. Det blev så illa att jag fick sova sittandes i soffan och sambon var beredd på att ta mig till akuten eftersom jag inte fick luft. Jag var trött och orkeslös hela tiden. Behöver jag nämna att varken trädgård eller blogg fick någon uppmärksamhet då? I början på december fick jag en astmadiagnos och starka startmediciner. Under december månad har jag sakta blivit mig själv igen och min odlarlängtan och energi har kommit tillbaka med kraft! (Till sambons blandade glädje och förtret) Men eftersom jag mest ägnat hösten åt att titta på videos på youtube och sökt på odlingsrelaterade saker på Pinterest istället för att handfast odla eller ta hand om skörd tänkte jag kickstarta bloggen så här 2020 med en serie inspirationstips. När till våren när trädgården slutar vara en enda lervälling och bestå till större delen av byggnadsställning ska jag också ta er med på en rundvandring hemma. och visa upp jordkällaren såklart!
Först ut är kanalen ”The Hollar homestead”. Paret med fyra söner bestämde sig för två år sedan för att sälja allt de ägde och resa kors och tvärs över USA tills de hittade en delstat de gillade. De köpte sedan en tomt med en mängd riktigt sunkiga byggnader och bygger nu sakta upp ett riktigt självhushållarliv. Hela deras kanal är en videodagbok, så under första året får man följa med på deras resor till olika platser i USA och under det senaste året har man fått följa deras projekt på den nya gården. Lite extra roligt för oss som tycker det är kul med gamla hus och kreativa lösningar.
Nästa kanal är Roots and Refuge Farm. Jessica och Jeremiah och deras barn bor på en gård, även denna i USA, som de hyr. De delar med sig av mycket tips på billiga lösningar, till exempel hur man bygger en växtportal billigt eller som i videon jag lagt in ovan, hur man kan odla sallad under vinterhalvåret, om man har någotsånär milt klimat. De har också ett antal videodagböcker och en del på religiöst tema som inte faller mig i smaken, men man kan ju titta på det som passar ens egen smak.
Charles Dowding är en av mina favoriter. Han odlar i det som han kallar för en ”no dig”-garden. Dvs. han gräver inte i sin trädgård utan fyller på material uppifrån. Han har flera videos där han jämför grönsaker odlade i grävda bäddar och icke grävda bäddar och visar på resultat med tanke på arbetsinsats. Han har också gjort flera serier som handlar om att odla mycket på liten yta. Första avsnittet i en av serierna ser du här ovanför. Det är en verklig inspiration om man vill odla mycket men begränsas av att man har en alldeles för liten tomt.
Det har varit lite tyst här på bloggen ett slag. En kombination av att byta arbetsplats och att slå en rejäl volt på cykeln är skurken till detta. Men nu är vi igång igen! och först ut är såklart en söndagsrecension.
Veckans bok är The Backyard homestead – produce all the food you need on just a quarter acre! En kvarts amerikansk acre är ungefär 1000 kvadratmeter. Det ger ju hopp till den som råkar sitta på 740 kvadratmeter inklusive hus. Den här boken är sådär härligt nördig, men inte lika mastigt kurslitteraturlik som The mini farming bible som vi pratade om sist. Den ger förslag på layout och vad man får plats med på 1/10-dels acre (ca 400 kvm), 1/4-dels och 1/2 men fokuset i boken ligger på den där kvarten från omslaget. Även om boken och jag inte håller med varandra på flera fronter (t.ex. tycker jag inte att man ska börja odla litet, om det inte är det man vill. och jag tycker att man ska odla sånt man tycker om, medan boken menar att man borde börja med att odla sånt som är annorlunda och som inte går att hitta i mataffären) men den har ett fenomenalt upplägg! Efter ett par inspirerande sidor om vad man faktiskt kan få plats med på den ytan man har så dyker vi in i ett kapitel om köksträdgården. Vi får tips om hur vi startar upp, hur vi förlänger säsongen, om serieodling och till och med ett kort stycke om hydroponisk odling! Det jag verkligen ogillar i det här kapitlet är listan över plantavstånd. Eller, jag är tudelad. Den har en rolig liten spalt som talar om ungefär hur många plantor man behöver per person, men det är ungefär där listan slutar vara rolig. Listan verkar vara hämtad från jordbruket och inte beräknad för en liten hemmagård. Som ett exempel figurerar förslaget 15-20 cm avstånd mellan bönor och 45 cm radavstånd. med sådana avstånd finns det ju ingen chans för hobbyodlaren att bli självförsörjande alls. Ska man skörda förhand räcker gott och väl plantavståndet som radavstånd i min mening och det gör mig lite ledsen att det allt som oftast dyker upp sådana här listor i odlingsböcker. Nybörjaren kan ju få en så mycket större och roligare skörd om man bara vågar rekommendera kortare radavstånd!
Men om vi förlåter dem deras lista är kapitlet riktigt bra, det går igenom vertikal odling, hur man spar fröer, har ett trevligt ”uppslagsverk” för grönsaker men ägnar tyvärr bara 3-4 sidor åt konservering.
I nästa kapitel får vi lära oss allt om att odla bär, nötter och frukt. Roligast i det här kapitlet tycker jag är listan över ungefärlig avkastning. Och avsnittet om hur man utifrån ett landskapsarkitektsperspektiv kan planera sina träd. Vi får också lära oss hur man torkar frukt och hur man gör vin och cider.
Nästföljande kapitel handlar om spannmålsodling. Förutom matnyttiga odlingsinstruktioner får vi också lära oss att baka bröd, tillverka öl och göra egen pasta. I kapitel 5 och 6 går boken igenom att hålla djur för ägg, kött och mejeri. Vilka raser som är bäst lämpade till vilken uppgift, hur man tar hand om djuret och till och med hur man bygger ett hönshus finns med på dessa sidor. Boken avslutas med ett kapitel om det som på engelska kallas foraging. Alltså mat som man hittar i det vilda. Hit räknar de bikupor men också svamp och annat man hittar i naturen.
Mitt lilla utbrott om odlingsavstånd till trots så är det här en bra bok. På 352 sidor har de inte bara fått in många ämnen utan också mycket om allt. Det stycke jag gärna skulle se mer om är avsnittet om konservering, men det kan man välja en annan bok till. Den här boken är handfast och rakt på sak, med tydliga instruktioner men tappar ändå inte bort förmågan att inspirera.
Jag delade en bild på delar av vår vallmoskörd på Instagram och gladdes åt att vi skulle kunna baka Citron- och vallmokaka på egen vallmo i år och fick då frågan om recept, och det ska ni såklart få! Eftersom vi inte skrapat ihop tillräckligt mycket vallmo än för att baka en kaka att fota får ni hålla tillgodo med en bild på vallmon och ett recept i text. Nu kör vi!
Ingredienser:
Smör och ströbröd till formen (ca 20-25 cm stor form) 2 ägg 2 dl socker 3 dl vetemjöl 1,5 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 50 g smör 0,5 dl citronsaft 0,5 dl vatten 3-4 msk vallmofrön
3 msk vatten 3 dl florsocker en skvätt citronsaft
Sätt ugnen på 175 grader. Smöra och bröa formen. Vispa ägg och socker pösigt i en skål. Blanda alla torra ingredienser i en annan skål. Smält smöret och blanda med vatten och citronsaft. Blanda samtliga tre skålar med varandra. Jag vet att det finns förståsigpåare om vilken ordning som är rätt eller bäst, men jag har både blandat smör-röran först med ägget och sockret och de torra ingredienserna först och märker ingen skillnad. Häll smeten i formen och skjutsa in i ugnen i 25-30 minuter. Håll koll med en sticka.
Medan kakan roar sig i ugnen ska vi göra en glasyr. Det är rätt enkelt. Mitt recept har rätt mycket glasyr för att, ja, jag tycker att man inte kan få för mycket glasyr helt enkelt! Blanda knappt 3 matskedar vatten med 3 dl florsocker. smaksätt med en skvätt citronsaft eller citronskal om du hellre vill ha det. blir glasyren för lös, tillsätt mer florsocker. mer vatten eller citronsaft om den blir för fast. Den här typen av glasyr är ingen exakt vetenskap.
När kakan slutat vara kladdig ska den ut ur ugnen och svalna. Att hälla glasyren på kakan är det sista steget, men vi har ett steg kvar dessförinnan. Ta en vanlig bordskniv och ”hugg” i kakan ett antal gånger. Mysko, jag vet. NU kan vi hälla på glasyren. Det som händer är att glasyren rinner ner i hacken vi gjort och hjälper till att göra kakan ännu mer saftig. Nu är det bara att bestämma om man tänker vara ordentlig och låta kakan svalna eller om man ska äta den med sked direkt ur formen…
Jag älskar salsa! Och Tacosås! Och vill helst kunna konservera och förvara den i jordkällare. Så nu har jag modifierat fram ett recept som är någon slags hybrid mellan salsa och tacosås. Eftersom tomat är en på gränsen-gröda för vattenbadskonservering och jag dessutom tog mig en del friheter i receptet skaffade jag mig lackmuspapper för att kontrollera PH-värdet. Tji fick jag när stickan visade ”typ” 5. Gränsen går vid 4,5. Varför är det där värdet så viktigt då? Jo, därför att ett av världens farligaste gift heter botulism och trivs i basiska, syrefattiga, rumstempererade miljöer. Sporterna till botulism finns överallt omkring oss, men det är inte fören det ges dessa förutsättningar som giftet utvecklas. Så om jag vill kunna förvara min tacosås måste den alltså vara tillräckligt sur. Och det kanske den är, ph-stickan hade bara fasta värden 1-12 och inga komma-någonting. Eftersom jag är en nojig individ tänker jag skaffa mig en elektronisk ph-mätare. För den som inte är lika nojig än jag räcker det troligtvis att skjutsa i lite mer ättika/vinäger/citron i receptet än vad som anges. Annars går det finfint att förvara den i kylen. Så här kommer mitt recept på tacosås. (denna vattenbadskonserverade jag sedan, mer om det i ett separat inlägg. Behövs inte om man inte gör lika mycket som jag)
Receptet räcker till ca tolv burkar i storlek med burkarna man köper tacosås i. Vill man inte ha så mycket får man halvera eller kvarta receptet.
Du behöver:
Ca 2200 gram tomater (beror lite på sort hur vattniga de är osv)
450 gram grön paprika
3 jalapeños (det är här du väljer styrkan på såsen, ta starkare sorter om du vill ha starkare sås)
350 ml hackad lök
3 vitlöksklyftor
240 ml äppelcidervinäger
120 ml löst packad, hackad koriander (hacka även stjälkar)
2 tsk torkad oregano
1/2 tsk malen kummin
2 tsk salt
2 msk socker
Först ska vi skala tomaterna. Det kan man göra på tre sätt. Man kan frysa tomaterna, då halkar de lätt ur skalet när de tinar. Man kan också skålla tomaterna. Då skär man ett kryss i varje tomat, doppar den i kokhett vatten och därefter i iskallt vatten. Min favorit är dock att skala dem i ugn. Halvera tomaterna, lägg dem med skalet uppåt och kör dem i ugnen på grillvärme tills skalet skrynklar sig. Låt tomaterna svalna något och plocka sedan av skalen. Se till att ha skurit bort fästet innan du skjutsar in dem i ugnen.
Hacka alla ingredienser fint. Mät upp tomaten med hjälp av ett litermått. Du ska ha ca 1800 ml tomatsörja. Ta bort frön och det vita i chillin om du inte vill ha det för starkt. Puttra på spisen i ca tio minuter. Om du vill ha en slät sås, mixa den. Jag körde stavmixern i grytan så att jag fick en sås som var mittemellan salsa och slät tacosås.
Det här blev så vansinnigt gott att jag fick hejda mig själv från att äta upp det med sked!
litengulpaprika.wordpress.com 