Recension – The Backyard homestead

Det har varit lite tyst här på bloggen ett slag. En kombination av att byta arbetsplats och att slå en rejäl volt på cykeln är skurken till detta. Men nu är vi igång igen! och först ut är såklart en söndagsrecension.

Veckans bok är The Backyard homestead – produce all the food you need on just a quarter acre! En kvarts amerikansk acre är ungefär 1000 kvadratmeter. Det ger ju hopp till den som råkar sitta på 740 kvadratmeter inklusive hus. Den här boken är sådär härligt nördig, men inte lika mastigt kurslitteraturlik som The mini farming bible som vi pratade om sist. Den ger förslag på layout och vad man får plats med på 1/10-dels acre (ca 400 kvm), 1/4-dels och 1/2 men fokuset i boken ligger på den där kvarten från omslaget. Även om boken och jag inte håller med varandra på flera fronter (t.ex. tycker jag inte att man ska börja odla litet, om det inte är det man vill. och jag tycker att man ska odla sånt man tycker om, medan boken menar att man borde börja med att odla sånt som är annorlunda och som inte går att hitta i mataffären) men den har ett fenomenalt upplägg! Efter ett par inspirerande sidor om vad man faktiskt kan få plats med på den ytan man har så dyker vi in i ett kapitel om köksträdgården. Vi får tips om hur vi startar upp, hur vi förlänger säsongen, om serieodling och till och med ett kort stycke om hydroponisk odling! Det jag verkligen ogillar i det här kapitlet är listan över plantavstånd. Eller, jag är tudelad. Den har en rolig liten spalt som talar om ungefär hur många plantor man behöver per person, men det är ungefär där listan slutar vara rolig. Listan verkar vara hämtad från jordbruket och inte beräknad för en liten hemmagård. Som ett exempel figurerar förslaget 15-20 cm avstånd mellan bönor och 45 cm radavstånd. med sådana avstånd finns det ju ingen chans för hobbyodlaren att bli självförsörjande alls. Ska man skörda förhand räcker gott och väl plantavståndet som radavstånd i min mening och det gör mig lite ledsen att det allt som oftast dyker upp sådana här listor i odlingsböcker. Nybörjaren kan ju få en så mycket större och roligare skörd om man bara vågar rekommendera kortare radavstånd!

Men om vi förlåter dem deras lista är kapitlet riktigt bra, det går igenom vertikal odling, hur man spar fröer, har ett trevligt ”uppslagsverk” för grönsaker men ägnar tyvärr bara 3-4 sidor åt konservering.

I nästa kapitel får vi lära oss allt om att odla bär, nötter och frukt. Roligast i det här kapitlet tycker jag är listan över ungefärlig avkastning. Och avsnittet om hur man utifrån ett landskapsarkitektsperspektiv kan planera sina träd. Vi får också lära oss hur man torkar frukt och hur man gör vin och cider.

Nästföljande kapitel handlar om spannmålsodling. Förutom matnyttiga odlingsinstruktioner får vi också lära oss att baka bröd, tillverka öl och göra egen pasta. I kapitel 5 och 6 går boken igenom att hålla djur för ägg, kött och mejeri. Vilka raser som är bäst lämpade till vilken uppgift, hur man tar hand om djuret och till och med hur man bygger ett hönshus finns med på dessa sidor. Boken avslutas med ett kapitel om det som på engelska kallas foraging. Alltså mat som man hittar i det vilda. Hit räknar de bikupor men också svamp och annat man hittar i naturen.

Mitt lilla utbrott om odlingsavstånd till trots så är det här en bra bok. På 352 sidor har de inte bara fått in många ämnen utan också mycket om allt. Det stycke jag gärna skulle se mer om är avsnittet om konservering, men det kan man välja en annan bok till. Den här boken är handfast och rakt på sak, med tydliga instruktioner men tappar ändå inte bort förmågan att inspirera.

Väl läsvärd!

Recept: Citron – och vallmokaka

Jag delade en bild på delar av vår vallmoskörd på Instagram och gladdes åt att vi skulle kunna baka Citron- och vallmokaka på egen vallmo i år och fick då frågan om recept, och det ska ni såklart få! Eftersom vi inte skrapat ihop tillräckligt mycket vallmo än för att baka en kaka att fota får ni hålla tillgodo med en bild på vallmon och ett recept i text. Nu kör vi!

Ingredienser:

Smör och ströbröd till formen (ca 20-25 cm stor form)
2 ägg
2 dl socker
3 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
0,5 dl citronsaft
0,5 dl vatten
3-4 msk vallmofrön

3 msk vatten
3 dl florsocker
en skvätt citronsaft

Sätt ugnen på 175 grader. Smöra och bröa formen.
Vispa ägg och socker pösigt i en skål.
Blanda alla torra ingredienser i en annan skål.
Smält smöret och blanda med vatten och citronsaft.
Blanda samtliga tre skålar med varandra. Jag vet att det finns förståsigpåare om vilken ordning som är rätt eller bäst, men jag har både blandat smör-röran först med ägget och sockret och de torra ingredienserna först och märker ingen skillnad.
Häll smeten i formen och skjutsa in i ugnen i 25-30 minuter. Håll koll med en sticka.

Medan kakan roar sig i ugnen ska vi göra en glasyr. Det är rätt enkelt. Mitt recept har rätt mycket glasyr för att, ja, jag tycker att man inte kan få för mycket glasyr helt enkelt! Blanda knappt 3 matskedar vatten med 3 dl florsocker. smaksätt med en skvätt citronsaft eller citronskal om du hellre vill ha det. blir glasyren för lös, tillsätt mer florsocker. mer vatten eller citronsaft om den blir för fast. Den här typen av glasyr är ingen exakt vetenskap.

När kakan slutat vara kladdig ska den ut ur ugnen och svalna. Att hälla glasyren på kakan är det sista steget, men vi har ett steg kvar dessförinnan. Ta en vanlig bordskniv och ”hugg” i kakan ett antal gånger. Mysko, jag vet. NU kan vi hälla på glasyren. Det som händer är att glasyren rinner ner i hacken vi gjort och hjälper till att göra kakan ännu mer saftig. Nu är det bara att bestämma om man tänker vara ordentlig och låta kakan svalna eller om man ska äta den med sked direkt ur formen…

Trevlig helg och lycka till med ert bakande!

Konsten att koka salsa

Jag älskar salsa! Och Tacosås! Och vill helst kunna konservera och förvara den i jordkällare. Så nu har jag modifierat fram ett recept som är någon slags hybrid mellan salsa och tacosås. Eftersom tomat är en på gränsen-gröda för vattenbadskonservering och jag dessutom tog mig en del friheter i receptet skaffade jag mig lackmuspapper för att kontrollera PH-värdet. Tji fick jag när stickan visade ”typ” 5. Gränsen går vid 4,5. Varför är det där värdet så viktigt då? Jo, därför att ett av världens farligaste gift heter botulism och trivs i basiska, syrefattiga, rumstempererade miljöer. Sporterna till botulism finns överallt omkring oss, men det är inte fören det ges dessa förutsättningar som giftet utvecklas. Så om jag vill kunna förvara min tacosås måste den alltså vara tillräckligt sur. Och det kanske den är, ph-stickan hade bara fasta värden 1-12 och inga komma-någonting. Eftersom jag är en nojig individ tänker jag skaffa mig en elektronisk ph-mätare. För den som inte är lika nojig än jag räcker det troligtvis att skjutsa i lite mer ättika/vinäger/citron i receptet än vad som anges. Annars går det finfint att förvara den i kylen. Så här kommer mitt recept på tacosås. (denna vattenbadskonserverade jag sedan, mer om det i ett separat inlägg. Behövs inte om man inte gör lika mycket som jag)

Receptet räcker till ca tolv burkar i storlek med burkarna man köper tacosås i. Vill man inte ha så mycket får man halvera eller kvarta receptet.

Du behöver:

Ca 2200 gram tomater (beror lite på sort hur vattniga de är osv)

450 gram grön paprika

3 jalapeños (det är här du väljer styrkan på såsen, ta starkare sorter om du vill ha starkare sås)

350 ml hackad lök

3 vitlöksklyftor

240 ml äppelcidervinäger

120 ml löst packad, hackad koriander (hacka även stjälkar)

2 tsk torkad oregano

1/2 tsk malen kummin

2 tsk salt

2 msk socker

Först ska vi skala tomaterna. Det kan man göra på tre sätt. Man kan frysa tomaterna, då halkar de lätt ur skalet när de tinar. Man kan också skålla tomaterna. Då skär man ett kryss i varje tomat, doppar den i kokhett vatten och därefter i iskallt vatten. Min favorit är dock att skala dem i ugn. Halvera tomaterna, lägg dem med skalet uppåt och kör dem i ugnen på grillvärme tills skalet skrynklar sig. Låt tomaterna svalna något och plocka sedan av skalen. Se till att ha skurit bort fästet innan du skjutsar in dem i ugnen.

Hacka alla ingredienser fint. Mät upp tomaten med hjälp av ett litermått. Du ska ha ca 1800 ml tomatsörja. Ta bort frön och det vita i chillin om du inte vill ha det för starkt. Puttra på spisen i ca tio minuter. Om du vill ha en slät sås, mixa den. Jag körde stavmixern i grytan så att jag fick en sås som var mittemellan salsa och slät tacosås.

Det här blev så vansinnigt gott att jag fick hejda mig själv från att äta upp det med sked!

Lycka till!

Recension: The mini farming bible

Vi tog en liten minisemester förra veckan men är nu tillbaka med söndagsrecensionerna. Veckans bok heter The mini farming bible: the complete guide to self-sufficiency on 1/2 acre och är skriven av Brett L. Markham.

Boken är skriven på engelska och är en gedigen tegelsten. Författaren har tidigare skrivit flera böcker som handlar om självhushållning på liten yta och den här boken är en sammanslagning av flera av dem. Den här boken kan närmast liknas med en kursbok. Den är indelad i fem delar, Basics of mini farming, Getting the most out of your vegetables, tools and techniques, making wine och greater fod self-sufficiency. Det första avsnittet innehåller 21 kapitel som går igenom allt från kompost, frösådd, vattning, ta eget frö och till och med kycklingar för ägg och kött. Bokens fokus är just självhushållning och därför skrivs mycket handfast om tåliga, kaloririka grönsaker i bokens andra del där varje grönsak får ett eget kapitel, fördelat över 13 kapitel. Bokens tredje del går bland annat igenom växtstöd och ogräshantering.

Den fjärde delen går igenom hur man gör eget vin. De här 46 sidorna får en att känna sig som att man är tillbaka i skolbänken. Avsnittet presenterar receptförslag och beskriver processen för vintillverkning men går också hela vägen in på vetenskapen bakom vintillverkning. I bokens femte och sista kapitel går vi igenom författarens övriga tips som inte verkar ha passat in i något annat kapitel. Här får man tips och recept för att göra vinäger av olika slag, ost och en perenn ätbar permakulturell trädgård.

Det här är inte en bok du tar med dig i hängmattan och slöläser lite och njuter av glädjen med att vara odlare och självhushållare och får lite ny inspiration. Det här är en stor, tjock kursbok och tar ganska så lång tid att ta sig igenom, men den är väldigt givande. 1/2 acre är detsamma som 2000 kvadratmeter och för mig är det en bra bok för att få en bild framför mig om hur mycket arbete och hur mycket det går att producera på en tomt i den storleken. (En vacker dag ska jag ha 2000 kvadratmeter att odla och hålla höns på, ska bara övertala sambon först)

Är du sugen på att ta den småskaliga självhushållningen till en ny nivå och är beredd på att sitta i skolbänken en stund så är den här fenomenal. I hängmattan är den för tung, både fysiskt och mentalt.

Saft och sylt i ett svep!

I år bestämde jag mig för att jag minsann skulle kunna koka saft på det trädgården har att erbjuda. Jag hade en förhoppning om att den del av tomten som ska bli frukt och bärodling skulle gå att iordningställa i år men eftersom renoveringen är försenad och maskiner behöver kunna köra runt i trädgården sitter jag på händerna och försöker bromsa min iver.

Detta till trots har jordgubbarna och rabarbern gett en liten men naggande god skörd! Jag testade att koka saft först och sedan göra eftersylt. Kan meddela att det blev väldigt gott och det känns kul att kunna använda alla delar. Lite magiskt att kunna få ut 1,5 liter koncentrerad saft och 5 burkar sylt (gamla tacosåsburkar) på 1 kilo jordgubbar och 700 gram rabarber.

Recept? Det ska ni få såklart!

Koka saften först (duh!)

Du kan koka saft på väldigt många olika frukter och bär. Så byt ut mot det du gillar. Receptet nedan är det jag kokade för att det var det jag råkade ha.

1 kilo jordgubbar
700 gram rabarber
6 dl vatten per kilo frukt/bär
6 dl socker per liter saft
1 krm natriumbensoat per liter saft

Koka upp vattnet. För mig blev det strax över 9 dl för ovanstående mängd jordgubbar och rabarber. Släng i jordgubbarna och rabarbern. Låt koka i ca 10 minuter. Ha koll så det inte kokar över.

Nu behöver du en saftsil. Finns att köpa på Ica Maxi bland annat. Jag tror att min är köpt för ett par tior på Gekås i Ullared någon gång för länge sedan. Billig pryl, väl värd investeringen om du inte har en. Sätt saftsilen på en vettig behållare och häll över den varma sörjan. Låt den stå och dra i 30-45 minuter. Eller tills du kommer på att du glömt bort saften i köket. Skura ur kastrullen. Lägg saftsil och geggamojan åt sidan. Mät upp hur mycket saft det blev och häll tillbaka i kastrullen. Jag fick ut 1,5 liter saft. häll i socker enligt ovan. för mig blev det alltså 9 dl socker. Koka upp och låt koka under ca 10 minuter och ta bort skum med hjälp av hålsil eller annat rimligt verktyg. Vakta saften! Jag förlorade ett par dl eftersom jag försökte multitaska och fylla diskmaskinen samtidigt så det kokade över. Var en geggig upplevelse att göra rent den spisen. Ta upp lite av saften i ett glas eller dylikt och blanda i natriumbensoat. Rör ut blandningen i resten av saften. Häll upp saften på rena, varma flaskor. Jag kokar korkar och värmer flaskor i ugnen.

Nu har vi saft! Woho!

Men sylten då? jo! Släng bärgegget i kastrullen. Väg det först så du vet hur mycket du har. Jag hade ca 700 gram. Eftersom jag är en latmask och råkade ha syltsocker hemma använde jag detta. 700 gram syltsocker går åt. Jag hällde också tillbaka en liten skvätt av saften (typ en dl) och slängde ner en liten näve färska jordgubbar innan jag kokade upp det hela och lät det koka i typ 5-6 minuter. Eftersom varken jag eller sambon gillar sylt med hela jordgubbsbitar i körde jag ett par aggressiva varv med stavmixern i kastrullen innan jag hällde upp sylten på varma burkar.

Done!

Odling och prestationsångest

Det är lätt hänt att man stirrar sig blind på sociala medier och känner sig som en misslyckad odlare. Jag gör det själv. Förra året skördade jag ”bara” 5 kilo tomater (mitt första tomatår) och tittade avundsjukt på alla som la upp bilder på köksbord överbelamrade med tomater och redovisade skörd på 50, 60, 70 kilo och uppåt. Ja, min målbild är också där, men jag behöver personligen sluta jämföra mig med alla andra. Vissa saker lyckas jag fenomenalt med, andra saker går åt pipsvängen. och sådär är det ju från år till år. I år har till exempel spenaten, sockerärtorna och vitlöken gått jättebra och det delar jag ju såklart gärna i mina flöden på t.ex. Instagram och Facebook. Men hur ofta delar man det som går dåligt? Förra årets misslyckade lök, uppätna rödbetor och salladskaoset visar man ju sällan upp. så därför kommer här en presentation av årets misslyckanden- hittills. Det kan hända att det blir något av dessa plantor ändå, jag har inte gett upp än, men det ser inte jätteljust ut.

De här gurkorna har utstått mycket stryk och ser inte sådär hysteriskt pigga ut. De kämpar på och jag har inte gett upp på dem, men de är inte glada på mig alltså.

Purjolök försådd i typ februari. verkar tro att den är ett gräs. gödslad och nedklippt enligt konstens alla regler. Får stå kvar så länge den är grön, men har sett ut såhär i typ två månader. Blir det något blir det taaaaniga purjolökar.

I lilla växthuset bor det chili och paprika. Sambon som tar mina foton till bloggen har faktiskt fått det att se rätt fint ut trots skicket på plantorna. Plantorna till höger närmast i bild är dock misshandlade så det står härliga till. De hade precis återhämtat sig från chocken av den tidiga utplanteringen och alla bladlusangrepp när vårt lokala rådjur stack in huvudet och toppade alla plantorna. Mina Pimientos padron längst in är fina på den här bilden, men sedan den togs har rådjuret blivit kaxigare och även dessa plantor är numera hälften så höga. Kompostgaller uppsatt i dörröppningen, vi får väl se om det hjälper.

Jag har också flera bäddar som står tomma för att jag inte planerat så ordentligt som jag hade velat och ja, jag har slängt både mangold, spenat och rabarber på komposten för att jag skördat och varit för trött för att ta hand om det. Jag skäms faktiskt inte för det, för jag är människa och det här med att man ska vara perfekt funkar inte riktigt för mig. Jag stannar på McDonalds när jag är alldeles för trött för att laga mat och jag äter alldeles för mycket godis. Jag blir irriterad på mig själv, för jag vill ju hellre ha spenaten, mangolden och rabarbern i frysen än på komposten, men jag skäms inte för det.

Alla odlar vi på våra egna villkor och gör det bästa vi kan. Och glöm inte sociala medier ljuger för oss, ingen är perfekt. Vad är din misslyckade grönsak i år? eller har du fått hela gardinstången full av gurkplantor för att du sådde för tidigt? Vilken odlingslärdom har du fått i år? Eller har du kanske något tips till mig på hur jag ska lyckas rädda mina stackars klena plantor?

Kreativa odlingsprylar

I början på februari ställde jag en försiktig liten fråga i facebookgruppen ”Farbror Gröns trädgårdsland” där jag efterfrågade tips på okonventionella odlingsprylar. Alltså sådant som inte är tillverkat för odling egentligen men som antingen fungerar bättre eller helt enkelt är billigare. Frågan genererade nästan 160 svar och nu har jag sammanställt större delen av alla tips här, och slängt in några egna.

Innan ni ger er in på att läsa listan vill jag att en sak är tydlig. Det här inlägget är skrivet helt utan pekpinnar och det är upp till var och en att använda det de anser är lämpligt i sina odlingar. Själv använder jag t.ex. plast eftersom det inte möglar och håller i många år. Någon annan kanske absolut inte vill använda plast. Det är fritt fram för var och en att välja hur de själva vill göra. Ta till er av de tips ni gillar och hoppa över resten helt enkelt. Vem vet, den där gamla cykelkorgen som ligger och skräpar i förrådet kanske får en uppgift i livet nu?
Nu kör vi!

Förodling:

Tomma vindruvsförpackningar och tomataskar blir finfina minidrivhus

Inneburar till smådjur eller akvarier kan användas för att skydda frösådder från nyfikna katter och hundar

En gammal ostkupa med genomskinlig topp funkar bra som miniväxthus

Godislådor kan användas till försådder men också som groddbox om man sätter två i varandra och gör hål i den inre

Tomma Cremé fraicheburkar funkar finfint att förså i

Så i tomma toarullar

Plastbyttor från thaimat, locket kan användas som bricka under försådden och lådan som lock

Små tetraförpackningar (typ grädde) kan användas att förså i

Potatis kan groddas i lite jord i en äggkartong

Köttfärstråg till försådder. De transparenta kan användas som lock

Skotorkningsbrickor att ställa försådder på. Ikeas Baggmuck är billig och har bra form.

Omskolning/krukor

Mjölkpaket att omplantera tomater djupt i

Murarhinkar istället för stor kruka (borra hål för dränering)

Ikeas soptunna Fniss är 10 liter och blir en bra och väldigt billig kruka efter ett par borrade hål

Ikeas Samla rymmer 12 st mjölkpaket för enkel kombinerad flytt/bricka

Fogkniv som omplanteringsverktyg

Caffe latte-sked eller skaldjurssked till omplantering

Snittblomshinkar som krukor

Konservburkar utan etikett som kruka

Plastmuggar till första omskolningen

Etiketter

Glassbyttor kan man såklart odla i om man vill, men de går även fint att klippa namnetiketter av locket. Även smörpaket går bra att klippa etiketter av.

Gamla persienner kapas till stabila namnetiketter

Tunna gamla skärbrädor går bra att kapa till etiketter (de där riktigt tunna)

Stöd

Elrör som trycks ner i en båge över jorden blir ett bra och billigt stöd till fiberduk eller kålnät

Grillpinnar kan användas för att stötta småplantor och fästa etiketter på

Överblivna sushipinnar funkar fint även de som stöd till lite mindre plantor

Förvaring

Hästväska (ryktväska) att förvara småspadar, fröpåsar, sax, sekatör m.m.

Varukorg att bära ogräs, plantor, redskap och annat i. Finns ofta att köpa för någon tia på t.ex. Erikshjälpen men finns nyproducerad med dubbla handtag på Biltema för 55 kr.

Gammal verktygslåda som fröförvaring

Brevlåda som redskapsförvaring (kan med fördel fästas på sidan på en pallkrage)

Cykelkorg som går att lyfta av. Kan hängas på kanten av en pallkrage för förvaring av t.ex. medtagen fika eller annat som man inte vill lägga på marken.

Övrigt

Stektermometer för att kontrollera jordtemperaturen

Använda en lödkolv för att göra hål i plast

Använda saltkar för att bredså väldigt små frön

Gardinen Lill från Ikea istället för dyra kålnät

Petflaska med perforerad kork för att vattna frösådder (gör hål med en smal spik)

Gör en mängd hål i en petflaska. Gräv ner bredvid din planta. Låt öppningen sticka upp. Fyll på med vatten. Voila! Självvattnare utomhus!

Isborr för att gräva djupa hål i lerjord

10-liters lingonsylthinkar för Bokashikompostering. Två st i varandra, den inre med hål och lock.

Hydroponisk odling med hjälp av petflaska. Utförlig beskrivning för detta kommer i ett separat inlägg senare

Recension: Nyskördat

Nu börjar skördesäsongen dra igång på allvar och veckans recension blir därför på det temat. Boken är Nyskördat: recept och metoder för att ta vara på frukt, bär, svamp och grönsaker av Allt om mat.

Det här är första boken som jag ärligt talat blev besviken på. Boken är visserligen vackert komponerad, fina bilder, lättlästa recept och en del roliga recept jag själv inte hade tänkt på att man kunde göra. Som till exempel jordgubbsvinäger eller fläderbärskapris. Men utöver detta lämnade den en hel del att önska.

Bokens baksida lyder såhär: ”Allt fler vill veta varifrån råvarorna och smakerna kommer. Även de som inte odlar själva njuter av närodlat och nyskördat från marknader och torg. För många av oss är det inte självklart hur syrade grönsaker ska lukta, hur mycket socker vi ska ha i äpplemoset eller hur vi bäst tar till vara svampen – kunskap som för några generationer sedan var självklar. I Nyskördat har tidningen Allt om Mat delat med sig av metoderna för allt från konservering och lufttorkning till ättiksinläggning och mjölksyrejäsning. De ger oss också sina bästa recept på marmelader, safter geléer, likörer, mos och mycket annat som gör att du kan omsätta kunskaperna i praktiken”.

Utifrån ovanstående citat förväntar jag mig en bok som ska hjälpa mig ta hand om min skörd och lära mig om säker förvaring av min skörd. Det bekymrar mig därför mycket att avsnittet som behandlar inkokning inte överhuvudtaget berör riskerna med botulism eller ens nämner vilken typ av livsmedel som är möjliga att koka in och vilka som kräver tryckkokare. Av en sån här bok förväntar jag mig också att jag ska få lära mig hur man förvarar maten utan kyl, det är ju ändå oftast det man som odlare är ute efter när man vill konservera och spara sin skörd. De flesta av oss äger inte tre extra kylskåp. Ändå avslutas nästan varje recept med ”Förvara den sedan i kylen”.

Avsnitten om grönsaker och svamp är korta och inte så innovativa men boken ska ha lite cred för att det är enkelt att hitta bland recepten. Det är fördelat på gröda i innehållsförteckningen och recepten är ofta så korta att man lätt kan skriva av det om man skulle behöva.

Om jag skulle veta det jag vet idag hade jag inte köpt boken, recept med jordgubbar och ingefära finns det gott om på internet och kreativa människor delar med sig av roliga recept som det är. (se t.ex. Fabror Gröns receptsida, helt magisk!) Hade boken levt upp till sin beskrivning hade jag släpat den med mig överallt. Nu faller den lite platt.

Med det sagt så är ju inte alla som jag. En del av oss kanske har ett par bärbuskar hemma som man skulle vilja ta hand om, har gott om plats i kylen och vill ha lättlästa recept med en kreativ twist, då är den här boken fenomenal!

Recension: Rätt ur jorden – handbok i självhushållning

Ny söndag, ny recension! och den här är faktiskt lite extra rolig att recensera eftersom det var här hela min utmaning började. Det var när jag läste första kapitlet i den här boken som jag bestämde mig för att utmana siffrorna. Veckans bok är alltså Rätt ur jorden – handbok i självhushållning av Bella Linde och Lena Granefelt. Även här vill jag passa på att tipsa om podcasten Grönsakslandet som Bella Linde gör tillsammans med Elin Unnes.

*obs! mitt exemplar är från 2014, den nya utgåvan utlovar information om både bokashikompost och serieodling, jag har inte läst den nya utgåvan men det glädjer mig att ett avsnitt om serieodling fått ta plats i den!

Som ni ser är just det här exemplaret väl läst, så väl av mig som av min vid tidpunkten lilla kaninunge Torsten som tydligen tyckte att den var riktigt god eftersom jag ofta hittade honom mumsandes på den. Nåväl, vi ger oss in på boken istället.

Det här är en välstrukturerad bok fylld av information. Sidan av bokens pärm har en kalender för självhushållningsåret med tips om vad som bör göras varje månad och boken är tydligt indelad efter de delar man oftast tänker på när man tänker på odling. Den förklarar bland annat fenomenet växelbruk, gödsel och kompost, hur man bör sköta sina odlingar och den har ett fantastiskt nördigt avsnitt om jordlära. Den ger också tips om hur man kan spara och förvara sin skörd. Bokens kapitel följer en tydlig ordning. Den börjar med ett kapitel om hur många kvadratmeter man behöver för att klara sig på sin odling och tar oss sedan genom sådd, skörd, ohyra, växthusodling, kryddor, balkongodling, fruktträd, skörd i skog och mark, kompost och tillvaratagande på det vi skördat. Men det första kapitlet är ändå mitt favoritkapitel i hela boken. Inte bara för att det är sådär nördigt, utan för att det är just det här jag vill motbevisa. Siffrorna kommer ifrån Jordbruksverket och SLU och boken ger en tydlig redogörelse för kilo avkastning på kvadratmeter. I det här kapitlet saknar jag glöden att utmana siffrorna och överlag har boken en väldigt faktamässig ton. Men, det är helt okej att den här boken inte är den mest peppande och ”påhejande” boken, för den är otroligt matnyttig. Den är lättläst och ger mycket information och framförallt hämtar jag här inspiration om jordförbättring och kompost. Den här boken är den perfekta julklappen för den där kompisen som redan är taggad upp över öronen på att bli självförsörjande på grönsaker men behöver handfasta råd. Den är perfekt att sitta hopkurad en regnig februarieftermiddag i soffan med en kopp te. Och när du har läst den här och skrivit fyrtio post it-lappar till dig själv med saker du måste minnas när odlingssäsongens mest hektiska period drar igång, så slår du på ett avsnitt av Grönsakslandet och njuter av den fantastiska kombination Bellas kunskap och Elins entusiasm är!

Recension: Maxad skörd i din pallkrage

20190608128.jpg

Veckans bok är Maxad skörd i din pallkrage av Eva Robild. Jag träffade Eva på Trädgårdsmässan i Stockholm i våras efter att ha lyssnat på hennes framträdande om just odling i pallkrage. Eva är fantastiskt positiv och har en väldigt öppen och accepterande attityd till alla sätt att odla. Hon är noga med att tala om att man får göra det precis hur lätt eller svårt för sig som man vill, alla sätt är helt okej. Det finns inga fel sätt att odla på. Den här attityden går igen i boken och genomsyrar den.

Boken inleds med förberedelsearbetet, ska man måla pallkragen eller inte? Hur ska man gödsla? Var i trädgården är bäst att placera pallkragen? På många sätt är boken en nybörjarbok, men den tar upp många fenomen som nybörjaren kanske inte i vanliga fall inte skulle snubbla över. Hon berättar bland annat om hur man anordnar en varmbänk för tidigare sådd, hur man ser till att få ut flera skördar av samma yta och hon lyckas till och med klämma in ett avsnitt om vinterodling. Boken ger oss flera roliga idéer på hur man kan använda pallkragen, vad sägs som en sexkantig prickig pallkrage? Eller en pallkrage på ben med hjul? Eller kanske ett hemmabyggt pallkrageväxthus? Boken ger kortare nedslag på massor av ämnen som den nya odlaren bara kommer vilja läsa mer och mer om. Förutom instruktioner och idéer varvas boken också med roliga recept från trädgården. Visst låter gallringspizza, pallkragesushi och saltbakade rotsaker med örtaioli spännande?

För dig som är nybörjare är det här den perfekta, optimistiska kicken du behöver in i odlingens härliga värld. Den utmanar till att testa nytt och dumförklarar inte nybörjaren. Såklart att du kan göra en varmbänk om du vill! Boken har också ett simpelt men praktiskt såschema.

För egen del var idéerna om hur man kan bygga pallkragar i en annan form än rektangulär, recepten och de smarta listorna med hur många plantor som får plats av olika grönsaker beroende på hur många rutor man delar in pallkragen i.

Boken har något för alla, men det den har mest av är en lättsam, positiv attityd till odling och odlaren. Inledningen har jag läst flera gånger bara av den anledningen.